VIP i motorsport - FLIP ELLER FLOP?

Hög trivselfaktor i rallycross-SM är viktigt för VIP-gäster. Foto: Eric Lindgren.

I F1-sammanhang är det exklusivitet som är VIP. Foto: Eric Lindgren.

Har idén med VIP-behandling gått så många spårlöst förbi? Och ersatts av ett avundsjukt gnällande? För det första måste man nog förstå varför företag bjuder in VIP till tävlingar, träffar, mässor eller vad det nu kan vara. Det handlar om kundkontakter. Eller personalvård. Eller relationer med människor av en eller annan anledning. Det kan väl inte vara så förtvivlat fel?


Kanske en förklaring kan vara att alltför många företag bjuder in alltför många gäster och då blir det inte läge för några häftigare kulinariska utsvävningar! Jag har haft lyckan att smörja kråset emellanåt på VIP-tillställningar över snart sagt hela världen. Och visst finns det skillnader. Enorma skillnader. Det handlar oftast om budget. Men också hur många VIP-gäster som ska skötas om. Ty det är bara fåkunniga som bjuder in en massa gäster och sen utfordrar dessa med billigast korv & bröd. Eller en sallad som till och med kaniner ratar. Allt måste balanseras på ett vettigt vis - horses for courses, så att säga.

I Sverige är det sällan det bullas upp "riktig" mat, vin og det hele. Utomlands mer regel än undantag. Men som sagt, det handlar oftast om budget och kanske vilken typ av VIP som bjuds in. En annan detalj som fårvånat mig i åratal är den svenska bristen på kreativitet. I stort sett alla VIP-avdelningar ser likadana ut - med samma fantasilösa krubb. Det finns ett fåtal undantag, men de kan räknas på ena handens fingrar.


Jag minns med glädje en kul grej som Wicke Winqvist & Picko ordnade när de var ute på kontinenten och rejsade i historiska EM. De ordnade en svensk frukost! Smör, ost och sill och en nubbe därtill för de som så önskade och vågade. Jag har själv organiserat något liknande på Donington Park när vi var där med Super Star Camarogänget och även när vi körde Volvo Turbo. Gissa om det blev populärt med Sibyllakorv, Sibyllas fantastiska pytt i panna etc. Svensk potatis. För att inte tala om Skåne! Stanley Dckens och jag gjorde nåt liknande på Laguna Seca när Mattias Andersson körde Formula Atlantic. Och på Daytona Speedway har det grillats T-Bonestekar med svenska kryddor jänkarna törs inte använda kryddor av risk för att bli stämda, bakad Idahopotatis och Calorniskt rödtjut alternativt US bärs! Ack vilka minnen...

Sammanfattning: Låt de som vill lägga stålar på VIP-kör göra det. Det är deras stålar. Då bestämmer de också vilka som skall bjudas in. För det måste ju komma någonting tillbaka så att säga. När det gäller rally har jag begränsad erfarenhet. Men minns gärna Opelstallet trevlig utflykter till storskogen. Då gick det ingen nöd på någon. Och inte väntade sig någon kandelabrar eller kristallkronor heller...Och en personlig randanmärkning... lite mer kreativitet vore inte fel när "menyn" komponeras.

Bon Appetit!

Av Sveneric Eriksson