Några skrönor från rallyskogen när man kunde räkna med Kung Bore

En del hade lyckan att kunna köra vidare efter en rullning. Foto: Leif Fredriksson.

Klädmodet på 70-talet föreskrev korta jackor och mössor var för veklingar. foto: Leif Fredriksson.

Artiklarna som publiceras på svartamasken.com handlar om aktuella ämnen såsom bilindustrin, miljöfrågar och utvecklingen inom motorsporten. Det publiceras även debattartiklar vars uppgift är att sätta fokus på viktiga frågeställningar, men det ska även finnas artiklar vars enda syfte är att berätta något underhållande för att roa läsaren. Här kommer två gamla skrönor från rallyskogen när det var vanligt med snö och sträng kyla:


”Jag kommer ihåg hur det gick till på 70-talet. Jag väcktes en lördagsmorgon av en glad BMW-åkare som påstod att vi skulle åka en tävling i Lindesberg (bor själv i Huddinge). Jag hade tackat ja till erbjudandet på en fest kvällen innan. Sagt och gjort på med lite kläder och iväg. Allt var ju inte så märkvärdigt på den tiden utan vinterdäcken låg i skuffen och transporten skedde i tävlingsbilen. Eftersom tävlingen skulle köras under mörker så fick vi börja med att försöka låna extralysen. Till slut fick vi låna från en polares vanliga svenssonbil.
När vi sent om sidor kom fram till Lindesberg och gjorde den vanliga efteranmälan kunde jag konstatera att det var kallare där än hemma i Huddinge. Tempen låg på ca. -20. Vi startade i alla fall tävlingen och hann med ett par sträckor innan vi rullade.
Lyckan var gjord, tempen ute i skogen låg på -27 enligt funktionärerna vid startbilen på sträckan som vi tog oss till. Traska 6-7 kilometer i gympadojer, jeans, täckjacka och utan mössa i sträng kyla och behöva hoppa ned i diket varje minut är inget jag rekommenderar. Med hjälp av vänner som var bättre bemedlade med släp fick vi hem skrotet.”

Av Nisse

”Kallt kan det vara. Under Svenska 1967 eller 1968 var jag placerad några mil norr om Hällefors i ett skarpt vägbyte. Termometern var inte graderad längre än till -40, såpass kallt var det åtminstone. Torsionsfjädringen på Baggen frös, killen bredvid fick skrapa rutan hela tiden, men vad gjorde man inte för rally på den tiden. Att lämna brasan vid vägkorset var inte att tänka på, det var elda som gällde 4-5 timmar. Plötsligt kom ett enkelt lyse farande, ljudet påminde om en moped, vägvakten rusar ut på vägen för att stoppa "vad-det-nu-var". Om jag minns rätt var det "Orren" som nitat en älg, därav bilens taskiga attribut. Har inget minne av att de stannade vid vägbytet heller, där fanns ju ingen hjälp. Båda dessa vintrar var ovanligt kalla runt tiden för Svenska Rallyt.

Av Svempa