Racingkriget - del 3 om Flash Engineering efter tiden med Volvo

Förväntansfulla STCC-förare innan säsongen 2009. Foto: Eric Lindgren.

Efter att Flash Engineering hade lämnat Volvo blev det att ta nya tag för Jan Nilsson. Flash hade levt gott på STCC med bl a Volvos hjälp, men nu var det slut på det om han inte hittade någon som ekonomiskt hade rätt muskler och var villig att hjälpa till. Året var 2005 och den initiala planen var att köra Porsche Carrera Cup för Flash. Vid den sedvanliga pressvisningen inför STCC dök emellertid Flash och Eje Elgh upp med en BMW som man avtäckte inför den häpnande presskåren. Bilens huvudsponsorer var Veidec. Flash skulle köra både Porsche och STCC säsongen 2005.


Den som möjliggjorde denna satsning var Rickard Pålsson, med ett stort hjärta för motorsport och ett framgångsrikt företag, Veidec. Veidec hade tidigare synts som sponsor i dragracing och bland motorcyklarna i STCC-paketet. Rickard Pålsson hade även varit med som styrelseledamot i STCC AB.

Det var stora belopp som Veidec gick in med i Flash Engineering. Allt såg mycket lovande ut för Flash, och STCC. Flash hade visat att han inte var uträknad och hade fortfarande förmågan att attrahera nya partners och framförallt journalister. Flash tog plats och fick plats när det skulle skrivas om STCC och svensk racing.

Svensk racing har tidigare haft några stora profiler, främst Bosse ”Emma” Emanuelsson och Picko Troberg. Det hände grejor när dessa herrar var i farten och man drev snygga team och hade en professionell inställning. Betänk att det flesta racerförare var ”fattiga” mekaniker med dåliga kunskaper om marknadsföring och försäljning och det avspeglades på deras tävlingsfordon där snygg design och kända varumärken lyste med sin frånvaro. Till skillnad mot Flash som enbart har sysslat med motorsport på heltid, drev både ”Emma” och Picko verksamhet utanför racing depån. Pickos Budbilar, mässverksamhet och en mängd annat innovativt var svensk racings mest kända racermustasch upphovsman till.

Det som pressen gillade hos Flash var att det ”alltid hände” något när han var med. Det var främst uttalanden som blev citat och rubriker. Flash försökte sig även på att vara sångare, men det var nog hellre än bra. Övriga förare i STCC fick spela andrafiolen när Flash var med, han skulle ha sista ordet och han tog över när journalister och fotografer fanns på plats. Han lärde sig vad man ville ha och med ett eget språk, humor och en lantlig folklighet gick han hem i pressrummet och i stugorna. Men detta var en bedräglig fasad och stackars dem som hade en annan åsikt än Flash, då beskylldes man för att vara anhängare av jantelagen, sprida lögner, vara köpt eller vara avundsjuk.

När det gäller pressens himlande med ögonen när Flash kom på tal, byggde det mycket på att han hittat sin ”kombination” som tilltalade bekväma journalister. Han byggde upp relationer och slapp kritiska granskningar, speciellt av dem som inte var så kunniga om vad som gäller i motorsportens speciella värld där ”allt inte är guld som glimmar”.

Det finns en annan svensk som lyckats med att få mycket press genom folklighet, egna uttryck och spännande projekt och det är Reefat El-Sayed. Reefat var en börs-VD av den ovanliga sorten. Han bodde i lägenhet i Täby, spelade korpfotboll, hade invandrarbakgrund och hade ett eget språk – ”Här ligger en gravad hund” och ”Vi simmar alla i samma båt” är klassiska uttalanden. I mitten av 80-talet drev Reefat börsbolaget Fermenta som var en börsraket av sällan skådat slag och han blev ”årets svensk” 1985. I och med den utnämningen var dock sagan om Reefat slut trots att t o m P G Gyllenhammar hade räckt ut tassen och lovat Volvopengar.

Reefat föll på att han inte hade varit sanningsenlig när det gällde sin bakgrund, en doktorshatt som han inte hade, och detta blev en bidragande orsak till hans fall och i december 1986 upptäckte revisorer omfattande oegentligheter och falsarier inom Fermentas ekonomiska redovisning. Sagan om Reefat var slut och samma år som STCC började ta fart fick han krypa in i kurran. Det var många journalister som hade skammens rodnad på kinderna och efter de initiala kursrusningarna blev aktien en mycket dyrköpt erfarenhet för många småsparare.

Börsbolag och racerteam har föga gemensamt, men den stora likheten är att det finns vinnare och förlorare i båda verksamheterna. I motorsport finns det dock betydligt fler förlorare än vinnare. Del 4 kommer att handla om Carrera Cup Scandinavia som Flash Engineering kunde ta över efter Podium Racings konkurs.

Av Eric Lindgren