150 000 åskådare kan inte ha fel - Goodwood har allt för ett lyckat event - del 2

Lite äkta skumpa satt fint på morgononen. Stil och klass är det som gäller.

Det fanns värdefulla bilar till ett värde av 8 miljarder i depån sas det.

Efter en tidig frukost var det dags att äntra bussen för de 10 milen till Goodwood. Väl framme var det bara att inordna sig i det väloljade maskineriet som byggts upp kring detta fantastiska arrangemang. Man släpper 150 000 biljetter för de tre dagarna och dessa brukar ta slut vid årsskiftet.

Lord March, som nu driver verksamheten på Goodwood Estate Company, tog över efter sin far 1994. Lorden är förutom ägare av vidsträckta markområden, även president av The British Automobile Racing Club. En lämpligare ägare är svår att hitta och han började med att anordna Goodwood Festival of Speed 1993 och 1998 var det dags att åter öppna racerbanan.

I England är motorsport finkultur och man anser att 40-, 50- och 60-talet är de årtionden som man vill lyfta fram. Förutom tävlingsbilarna vill man att folk klär sig i tidstypiska kläder. I vimlet såg man skönheter i kortkort som såg ut att komma direkt från Carnaby Street, eleganta damer i päls och herrarna var inte sämre. Andra världskriget var påtagligt i form av alla uniformer, även amerikanska, samt de miljöer som byggts upp från kriget. I luften var det flyguppvisningar och en parad till de män som offrade sina liv var speciell.


Vi började dagen med lite champagne och här var det inte bara något bubblande, utan det var Gula Änkan för 700 spänn flaskan som gällde. Det fanns dock rikligt med dryck och mat till betydligt lägre priser på området. Det fanns en mindre champagnebar samt ett magnifikt "cirkustält" där ett 12-mannaband underhöll och folk dansade loss ordentligt under dagarna alltmedan champagnen flödade.

Denna helg var det Jim Clark-tema, och man hade samlat de flesta av de olika bilar som Jim Clark tävlat med även en DKW 1000, se senaste bilderna. Jackie Stewart berättade om sin relation med Jim där Jim var Batman och Jackie var Robin. För övrigt var det mängder av kända förare på plats och de svenska förare som var med och körde var Kenny Bräck och Lill-Lövis, Ford GT40 respektive en inte så snabb Ferrari. Kenny vann på lördagen medan Lill-Lövis harvade i mittfältet i sin klass som kördes på söndagen.

Under fredagen fick man lite grepp om omfattningen av detta evenemang. Alla bilar där dyrgriparna "stod staplade på varandra" var en sak. När dessa sedan framfördes fick det hela en ny dimension då det var raka rör som gäller och man laddade stenhårt, för hårt i vissa fall skulle det visa sig. Ledsnade man på bilarna var det lätt att slå död på en timme eller två bland marknadsstånden eller på finbilsparkeringen.

Av Eric Lindgren